20 Exempel på kolloider - Encyklopedi

De kolloider är Homogena blandningarSom med lösningar, men i detta fall i mikroskopisk skala, skiljer man partiklar från en eller flera substanser, den dispergerade eller diskontinuerliga fasen, som är dispergerad i en annan substans som kallas den dispergerande eller kontinuerliga fasen.

Ordet kolloid introducerades av den skotska kemisten Thomas Graham i 1861 och härrör från den grekiska roten kolas (κoλλα), vilket betyder ”som följer"Eller"otydlig”, Detta är relaterat till egenskap hos denna typ av ämnen att inte passera genom vanliga filter.

I kolloider, partiklarna i den dispergerade fasen är tillräckligt stora för att sprida ljus (en optisk effekt som kallas Tyndall-effekten), men inte så små att de fälls ut och separeras. Närvaron av denna optiska effekt gör det möjligt att skilja en kolloid från en lösning eller lösning. Kolloidpartiklar har en diameter mellan 1 nanometer och en mikrometer; lösningen är mindre än 1 nanometer.Aggregaten som utgör kolloiderna kallas miceller.

Det fysiska tillståndet för kolloiden definieras av det fysiska tillståndet för dispergeringsfasen, som kan vara flytande, fast eller gasformig; den dispergerade fasen kan också motsvara en av dessa tre typer, även om det i gasformiga kolloider alltid är en vätska eller ett fast ämne.

Kolloidala ämnen är viktiga i formuleringen av ett stort antal industriella material som är vanliga och massiva, såsom färger, plast, insekticider för jordbruk, bläck, cement, tvålar, smörjmedel, rengöringsmedel, lim och olika livsmedelsprodukter. Kolloiderna i jorden bidrar till att den kvarhåller vatten och näringsämnen.

Inom medicinen administreras kolloider eller plasmasexpanderare för att expandera den intravaskulära volymen under längre perioder än vad som uppnås med kristalloider.

Kolloider kan vara hydrofil eller hydrofob. Tensider såsom tvålar (salter av långkedjiga fettsyror) eller tvättmedel de bildar associeringskolloider, vilket möjliggör stabilisering av hydrofoba kolloider.

När en tydlig åtskillnad kan göras mellan den dispergerade fasen och det dispergerande mediet kallas det en enkel kolloid. Det finns andra mer komplexa kolloider, såsom retikulära kolloidala system, där båda faserna bildas av sammankopplade nätverk (kompositglas och många geler och krämer är av denna typ), och de så kallade multipla kolloiderna, i vilka det dispergerande mediet samexisterar med två eller flera spridda faser, som är finfördelade. Tjugo exempel på kolloider ges nedan: